Vilken dag det blev i går! För det första när klockan ringde, så hade jag bara sovit drygt 3 timmar. Elias höll mig vaken eftersom han inte kunde sova. Han brukar inte vara vaken på nätterna i vanliga fall. Men det var helt omöjligt att väcka honom när vi skulle i väg kvart över sex, så jag lät honom sova.
Halv nio så skulle vi till läkaren med Albin, så då tänkte jag att han får sova till dess då. Fick ringa jobbet och säga att jag skulle börja jobba efter sjukhuset och ringde till dagis och sa att Elias skulle komma vid åtta i stället.
Hos läkaren fick vi ny medicin utskriven, då Albin inte klarat att svälja kapslarna han fick förra gången. Nu fick han en tuggtablett och det var medicin för epilepsi, som även kunde användas till barn med adhd. Under tiden ska vi träna honom att svälja kapslar, inte det lättaste.
Efter sjukhuset så tog Jens med sig Albin till skolan igen, och jag for och jobbade. Efter jobbet var det bara att skynda sig hem, hämta barnen, laga mat, köra Albin på innebandy klockan sex. Halv sju så var jag i Bergsjö på första mötet med anhörighetsgruppen för barn med funktionshinder. Mycket intressant var det! ett tiotal föräldrar och två som höll i det. När jag gick därifrån så kändes det både skönt och ledsamt. Finns så många föräldrar som har det tufft med barn som har diagnoser som är mycket värre än Albins. Fanns oxå föräldrar med barn som inte fått någon diagnos, som kämpade och inte fick någon hjälp. Föräldrar som var med sina barn så gott som dygnet runt utan avlastning.
När jag var hemma igen vid nio-tiden, så började jag känna mig lite trött..;)
I dag onsdag så har jag lämnat barnen på dagis och fritids för att jobba i kapp det jag missade i går, gick ju bra då jag bara hade jobb i stan. Nu ska vi på ett nytt möte på em. på BUP med rektor och två fröknar. De vill lära sig mer om Albins funktionsnedsättning för att kunna hjälpa honom.

- Posted using BlogPress from my iPhone