I dag har vi varit på kvartssamtal med Albins fröken. Det gick framåt, svenska språket gick väl lite bättre än matte. Lika som sina föräldrar då;)
Rektorn var oxå med en stund och vi fick veta att en extra resurs ska finnas för Albin på fritids. Det är där det blir problem. Han fixar inte när det är fritt och många barn. Det är då det bara blir tok.
Inne i klassrummet i förskoleklass så fixar han det hyfsat. Tack vare en bra fröken som har ordning och reda och en liten mindre barngrupp. Sen ville rektorn att BUP ska ta kontakt med honom. Han och fröknarna vill ha mer information för att kunna hjälpa Albin på bästa sätt. Låter mycket bra:)
I morgon ska han även pröva en ny medicin. Känns så där... Jag gillar inte dessa piller:(
Men vad ska man göra? Man gör det för hans skull, så att han ska få må bra.
Kan tänka mig oxå att många tycker att vi är konstig som köpt en skoter åt honom. Bortskämd, dyr pryl... osv. Men det ska jag säga, han är värd varenda krona! Ingen är värd det mer än han. Tänk att alltid få känna sig mindre bra än alla andra, som han gör i skolan, och sen få bekräftat att han är bäst på andra saker, exempelvis köra skoter. Det är hans grej och självförtroendet växer då!
Han och alla vi andra behöver känna oss duktig i bland. Livet blir ganska meningslöst annars...

Posted using BlogPress from my iPhone